Smak är något subjektivt, det finns inget rätt eller fel. En smak handlar om tidigare upplevelser, erfarenhet av smaker, om förväntningar och stämning då smaken upplevdes. Då allt detta spelar in i sammanhanget så kan en smakupplevelse skifta från en gång till en annan. Det finns ändå vissa element att utgå ifrån vad det gäller smaker, och vi vill med dessa försöka ge lite guidning inom vårt sortiment från ett smakmässigt perspektiv. Vi fokuserar här på de ej smaksatta teerna, smaksatta teer har själva smaksättningen i fokus. De naturliga teerna har en smak av dess omgivning, jorden det växer i, typen av tebuske (kultivar), produktionsmetoden och diverse.
Te har otroligt många aspekter som spelar in och påverkar smaken. Ett av de största är förstås själva produktionsmetoden. Hur man bereder teet är av stor vikt givetvis, då olika metoder ger ett te olika styrka och karaktär och ett fantastiskt te går att göra odrickbart med fel beredning. Lite tips om detta finner du i vårt avsnitt om beredning av te. Även vattnet har stor inverkan på smaken där mjukt vatten ger ett fylligare te.
Redan när man luktar på ett te kan man med lite övning känna, till stor del, hur teet kommer att smaka. Detta eftersom vi känner smak både från smakreceptorer på tungan men till stor del även i näsan. Detta får man ett bra exempel på när man är förkyld, smaksinnet blir rejält påverkat utan näsan.
De flesta i Europa har åtminstone en smakerfarenhet av te, och det är det svarta teet som många kommer ihåg från sin barndom. Frukostteet.
För de som inte kommit längre i sin smakresa kan milda teer vara något man absolut inte förknippar med ett te, en chock infinner sig och teet smakar ju ingenting.
Men för de som är ute efter dessa ljuvliga lätta ibland endast subtila smaktoner får sitt lystmäte just i denna kategori.
Umami, den femte grundsmaken. En smak som inte är lika lätt att definera, men som har en stor plats i matlagningens värld.
Här är det framför allt de japanska gröna teerna där smaken hittas och av många producenter eftersträvas.
Japanskt grönt te
När man pratar om söt smak i te, så är det inte som sötma som kommer från socker, det är lätta milda smaktoner åt det söta hållet.
Ibland kan någon uppfatta en smak mer eller mindre söt, men detta handlar ofta om associationer. Vi upplever ofta smaker på olika sätt på grund av associationer.
De teer som man ofta uppfattar som mer söta är teer där teet har en högre oxideringsgrad, detta framhäver de söta smaktonerna men tar ofta ner komplexiteten i smaken.
Oolong te är sötare i smaken än grönt te då en viss oxidering skett och låg oxideringsgrad medför ofta högre komplexitet i smakerna.
När full oxidering skett har vi ett svart te där de söta smaktonerna uppfattas som mest starka.
Många svarta teer av låg kvalité saknar balans, smaken spretar och teet är beskt i sin framtoning och sötman kommer inte fram. På kvalitativare teer finns generellt en ren och klar smakton.
Kenya Golden Needle
Kenya Rhino
Yu Chi Shan Cha
Uppfattningen om graden av beska i smaker är mycket individuell och kan skilja sig åt markant. Beskan är en vanesak. De flesta har lärt sig konsumera beska livsmedel, som t.ex. att dricka öl.
Öl är beskt, men man uppfattar graden av beska olika. Beska i te handlar även om beredningen, då bitterämnena i teet löser ut vid höga temperaturer och vid långa dragninstider kan vilket te som helst bli beskt även om det normalt sett är ett milt sött te.
Teer som traditionellt bereds starkt med mycket beska är yngre gröna Pu-erh teer, te med tusenåriga traditioner som ofta saluförs i en ursprungsform som torkad kaka. Beskan ska hålla en viss balans för att uppfattas som angenäm.
Här spelar just beredningen stor roll, ett milt smakande te kan förändra karaktär genom beredningen och uppvisa helt nya egenskaper.
De teer som ofta har mycket karaktär i smaken är teer där tebusken är av äldre typ upp till flera hundra år gamla teträd. Äldre teblad ger mer styrka och karaktär i smaken.
Många uppfattar grönt te som beskt, men det gör man antingen för att man är känslig för den typen av beska, eller för att man haft en för hög temperatur och för lång dragningstid.
I den här kategorin lägger vi in t.ex dessa teer:
2012 Bu Lang Sheng
2012 Ba Da Sheng
2003 Xiaguan Baoyan Jin Cha
2001 Aged Oolong
Assam
En fruktig smak är till viss del subjektivt, vad man tycker att ett te smakar är baserat på tidigare erfarenheter. Ibland tycker man att teet verkligen påminner om t.ex. körsbär eller torkad frukt och ibland är det mycket svårare att hitta jämförelsen.
De teer vi skulle placera in i denna kategori är följande:
Yu Chi Shan Cha
Red Jade
Shan Lin Shi Hong Cha
Feng Huang Ba Xian Dancong
Även blommighet är givetvis subjektivt och även om man uppfattar ett te som med en viss blommighet så precis som det är skillnad mellan en doft av jasmin och ros, så rymmer uttrycket blommighet en stor bredd.
Medan de Taiwanesiska lättoxiderade oolong teerna förknippas med blommighet, är detta lätta, milda ibland komplexa smaktoner, medan en blommighet i ett mörkare Darjeeling te snarare uppvisar ett djup och en styrka.
Den milda lätta blommigheten finner man i teer likt:
Si Ji Chun
Tie Guan Yin Gang De Topgrade
Long Feng Xia
Även i första plockningens Darjeeling teer:
Goomtee Orchid Delight FF
Margarets Hope Tippy FF
Med en stark rostad smak men ändå med en blommig bakgrundston, som dock kan kräva lite erfarenhet att finna:
Wu Yi Shan Huang Mei Gui
Många frågar oss om teer som smakar starkt. De subtila smaktonerna är för lätta och man är ute efter något med rejält med smak.
Styrka är i sig ingen smak, varpå det inte alltid är lätt att baserat enbart på styrka hitta rätt.
Lapsang
Assam
Lapsang Souchong är det te som förknippas med rökighet. Många varianter av detta te har saluförts och i väst ofta som billiga kopior
av originalet med en rökarom. Originalet får dra åt sig rök av tall. Rökighet går även att finna i vissa Pu-erh teer, men för mycket rökighet i ett Pu-erh te kan även betyda att man överrostat teet.
Lapsang
Pu-erh te
Rostning är en av de metoder som används vid produktion av te och gäller för alla typer av teer. Att de gröna tebladen rostas lätt är en process för att te ska bli ett grönt te, men rostning påförs t.ex. även på en mängd oolong teer.
Rostningen på ett oolong te ökar hållbarhetstiden på teet. Av tradition hårdrostas vissa teer, något som var vanligare förr. Teer från Wu Yi hårdrostas traditionellt i 24 timmar.
Lätt rostning grönt te:
Lung Ching
Lätt rostning oolong te:
Dung Ding
Hård rostning:
Wu Yi Da Hong Pao